Öjeby kyrkstad

Sägnerna säger att Piteå sockens första träkyrka fanns på marknadsplatsen i Gamla kyrkbyn, i Långnäs. Marknadsplatsen och dess bebyggelse övergavs på 1400-talet då handelsplatsen flyttades och en ny kyrka i Öjebyn uppfördes. Kyrkans första etapp tros ha stått färdig i slutet av 1400-talet. Den ursprungliga kyrkan byggdes som en skeppskyrka med ett långhus, fristående klocktorn och port omgärdat av en bogårdsmur. Utbyggnaden av kyrkan till en korskyrka skedde på 1700-talet.

Öjeby kyrkstad är en känd medeltida handelsplats som lade grunden för Piteås stadsbildning år 1621. När Piteå fått stadsprivilegier fick kyrkstugorna flyttas längre från kyrkan för att ge plats åt handelsmännens bodar och hus. Kyrkstaden är en av landets största kyrkstäder med levande kyrkstadstraditioner.

Är du nyfiken på hur det ser ut inne i en kyrkstuga så kan du sommartid besöka Piteå församlings visningsstuga, nr 28 från år 1804.

 

Ungdomshelger och gammeldomshelger

De unga och gamla samlades vid olika helger till kyrkobesök, nöjen och handel i Gammelstaden. Man störde inte varandra och slapp trängas i stugorna. Några var också tvungna att vara hemma och sköta om gården och djuren. Kyrkhelgerna delades in i gammeldoms- och ungdomshelger. Gammeldomshelger var påsk, midsommar, 1:a och 4:e böndagen och julhelgen. Nyår, trettondagen, Marie bebådelse, Pingst och Mikaeli var ungdomshelger.

I samband med ungdomshelgerna uppträder två begrepp som nog endast ses här: ”fönsterfrieri” och ”att ligga i lag”. Om en pojke eller yngling sett en flicka i kyrkan han blivit intresserad av kunde han senare söka upp henne vid hennes stuga. Där knackade han artigt på fönstret och om hon var intresserad kunde hon öppna fönstret så de språkades vid. Detta kunde upprepas vid ett flertal helger innan han slutligen blev insläppt för att tillbringa natten. Det hela skedde mycket prydligt: båda var helt påklädda och hon låg under täcket medan han låg ovanpå detsamma. Var de sams när morgonen grydde kunde han senare uppsöka flickans föräldrar och anhålla om att de skulle få sällskapa.

Här kan du se Nordiska museets journalfilm “Kyrkhelg i Norrbotten”, om kyrkhelgsfirande i Öjebyn och Gammelstad 1928.

Från 1800-talet blev ungdomshelgerna rätt festliga tillställningar med marknad och försäljning, dansbana med musik och sång, spex och upptåg. Vissa helger, främst Pingsten, blev ansedda som stökiga, till följd av fylla, slagsmål och oreda.

En ögonvittnesskildring från 1924:

 

“Vi slogs med nävar, påkar och cykelkedjor. Det var blod, blåtiror och utslagna tänder.
Men den som hamnade på marken slutade man slå, den var ute. Lite hederliga var vi.”

 

Pingsthelgen 1932 gick till historien som en av de stökigaste. Då inträffade de så kallade “Pingstkravallerna”, när uppåt tusentalet ungdomar, till följd av hårdhänt agerande från den lokala ordningsmakten, hotade poliskommissarie Rutfors till livet, forcerade portarna till häktet i Öjebyn och ställde till med stor oreda. Påföljden blev dryga böter samt straffarbete vid Marstrands fästning för de värsta orosstiftarna. Straffarbetena omvandlades dock till villkorliga domar. Händelsen skapade stora rubriker i landets dagstidningar.

 

Byggnadsskick

Kyrkstugorna var timrade och hade oftast flera kammare. De olika kamrarna hade i sin tur olika ägare. I Öjebyns kyrkstad är byggnadsskicket mer varierat än i andra kyrkstäder. Det finns många tvåkammarstugor, men även större stugor med två våningar och mellan fyra och åtta kammare. Stugorna ägs fortfarande kollektivt.

Bebyggelsen i kyrkstaden i Öjebyn är inte anlagd efter någon plan, utan i princip organiskt framvuxen. Husen har byggts upp längs de infartsvägar från byarna som alla strålar samman i det centrum som området runt kyrkan utgör. Stugorna ligger samlade utifrån vilka byar deras ägare kom ifrån. Gatunätet är oregelbundet och byggnaderna ligger stadsmässigt placerade i gatulinjen.

Stugorna kan vara målade med falu rödfärg men många är omålade och har fått gråna med tiden. Fönsterluckor och ytterdörrar är målade i en klassisk färgpalett; från ockragul och kromoxidgrön till engelskt röd och vit. I övrigt är stugorna tämligen spartanska och sparsmakade till sin utformning.

 

Hur gammal är kyrkstaden i Öjebyn?

Åldern på Öjebyns kyrkstad är inte klarlagt, men en dendrokronologisk undersökning (analys av borrprover på timmerstockar) utfördes under 2016 på tre av områdets kyrkstugebyggnader: nr. 16, 153 och 191. Resultatet visar på ett åldersspann från 1781–1835 där bottenvåningen på kyrkstuga 16 uppvisade de äldsta timmerstockarna. Dock var övervåningen märkbart yngre då timmerstockarna härrörde från 1878. Den yngsta av de tre undersökta kyrkstugorna var 191 där timmerstockarna daterades till 1835.