Riktlinjer (fasad, tak, grund…)
Kyrkstaden präglas av enkelhet formad av bondesamhällets funktionella krav. Det dekorativa är resultatet av okonstlade material och hantverksmässigt utförande.
Riktlinjer
Kyrkstaden präglas av enkelhet formad av bondesamhällets funktionella krav. Det dekorativa är resultatet av okonstlade material och hantverksmässigt utförande. Det som idag byggs och renoveras skall vägledas av samma sparsmakade inställning med målet långsiktig hållbarhet, funktion och skönhet.
Dörrar
Inom kyrkstaden ska dörrarna målas med äkta linoljefärg.
En gammal dörr ska restaureras snarare än bytas ut. Vid restaurering ska så mycket som möjligt av befintligt material behållas då äldre dörrar ofta byggts med virke av mycket god kvalité.
Nummerskylt utgörs av en rektangulär platta av trä, naturfärgad eller vit. Siffrorna målas i svart oavsett bakgrund.
Fasad
Brädfodrade fasader ska ha stående ribbad träpanel. Timrade fasader ska bibehållas: fasader utan panel ska inte panelslås. Endast i undantagsfall kan det finnas skäl för panelslagning, då oftast som ett sätt att stoppa pågående vätning, vilken medför skada på fasad och stomme.
Kyrkstugorna får endast målas med Äkta Falu Rödfärg och Äkta Linoljefärg. Alkyd- eller akrylatfärg ska inte användas. Om så är gjort ska den bytas ut mot faluröd slamfärg.
En naturfärgad stuga ska bibehållas, den målas inte. Variationen av naturfärgade och målade fasader är speciell för kulturmiljön.
Måste panelen avlägsnas vid timmerbyte ska den efter åtgärd återställas. Panel spikas, gärna med klippspik. Skruv är inte tillåtet. Ny panel spikas direkt på timret, aldrig ovanpå befintlig panel.
Är delar av panelen skadad ersätts endast den skadade. Variera höjden på skarvarna och snedsåga panelbrädorna nedtill så vattnet rinner av. Bräder, ribbor och lister på omålad fasad som ersätts ska även de vara obehandlade. Med tiden åldras de och antar den nyans stugan har.
Tryckimpregnerat trä får aldrig användas inom kyrkstaden. Plåtdetaljer och plåtbeklädnad får inte användas.
Brädslagna väggar kan vara känsliga för fukt och röta. Undvik främst att det kan rinna ned vatten direkt mot, eller stänka upp på, väggen. Ha god avvattning och byt ut rötangripna delar av bräder och hela stockar under dessa om så krävs.
Fönster och fönsterluckor
Byte ska endast ske till kopior av befintliga eller till sådana med dokumenterat äldre utseende. Bygglov kan krävas för byte av fönster, fönsterluckor och fönsteröverstycken om du använder andra modeller än befintliga.
Fönsterluckor ska kunna öppnas och stängas. Alla fönsterdetaljer målas med äkta linoljefärg. Till fönstren används linoljekitt. Detta kan även användas för att spackla mindre sprickor och håligheter.
Restaurera hellre än byt ut, bibehåll så mycket som möjligt av befintligt material. Lagningar görs med högkvalitativt virke av samma material som befintligt. Historiskt tillverkades fönsterdetaljer av kärnvirke. Kom ihåg att använda samma dimensioner och samma typ av hyvling som det material som ersätts.
Förstutrappa och brosteg
Trappor kan utgöras av natursten, huggen sten eller vara konstruerade i trä. Måste befintlig trappa bytas ut ska den ersättas med samma material som befintlig.
Trätrappor ska vara enkelt utformad och inte bredare än dörr inklusive foder. De ska byggas av obehandlat furuvirke, impregnerat virke får aldrig användas inom kyrkstaden. Obehandlat virke åldras vackert och står emot rötangrepp om bron är byggd luftigt och står på stenar, inte direkt på marken.
Fel lutning leder ofta till att vatten droppar ned på trappen och in mot fasaden och orsakar röta. Se till att det finns ett mellanrum mellan trappen och fasaden.
Om räcke behövs skall detta vara smäckert och diskret. Räcken och broar av trä kan behandlas, exempelvis med roslagsmahogny, räckena kan annars målas med vit linoljefärg.
Vad är Roslagsmahogny? En blandning av trätjära, linolja och terpentin.
Grund
Stugorna står på grunder av huggen natursten och vid åtgärder som kräver byte av grundsten skall likvärdig sten användas. Behövs kilning mellan grundsten och syllvarv skall denna utföras med naturstenar av adekvat storlek. Kilar av trä får inte användas.
Kontrollera att grundstenarna inte rör sig. Glider stugans nedersta stockvarv ned från stenarna hamnar stugan på marken och fukt kan direkt tränga upp i timret. En stuga som glidit ned från stenarna lyfts upp med särskilda lyftanordningar eller luftkuddar, stenarna och deras underlag säkras, och stugan lyfts på plats igen.
Eftersom hela kyrkstaden räknas som en fast fornlämning måste du söka tillstånd för ingrepp i fornlämning för alla ingrepp i marken. Detta gäller allt från flytt av grundsten till stora grävarbeten. Planerar du att utföra åtgärder som innebär ingrepp i golv, grund eller mark kontaktar du Länsstyrelsen för att höra om du behöver tillstånd.
Interiörmässiga rekommendationer
Golv
Golvet var för det mesta ett enkelt obehandlat trägolv. Skurgolvet är mycket tåligt och lättskött. I ett hem där folk vistades dagligen, skurades det med såpa en gång om året. Glesa golv kan kilas ihop eller läggas om. Ibland kan det behövas läggas in en del vid väggen.
Om golvet är målat med oljefärg kan det målas om när det är nött. Plastmattor och linoleummattor finns det skäl att varna för. De kan bli alltför täta och trägolvet under kan ruttna om fukt trängt in.
Väggar
Väggarna var ofta helt obehandlade, stänkmålade, målade med schabloner eller tapetserade. Låt väggarna se ut som de har gjort. Den obehandlade väggen kan lämnas helt obehandlad, tapetserade väggar kan tapetseras om. Låt gamla tapetlager sitta kvar under de nya, det kan ju vara roligt för kommande generationer att finna dem. Gamla målade väggar är något ovanligt idag, kontakta Piteå museum för dokumentation om din stuga har kvar det.
Innertak
Taken var vanligtvis vitlimmade. Det bästa är att behålla dem som tidigare och underhållsmåla. Om de målats med oljefärg fortsätter du med det. Limfärg användes till tak, väggar och öppna spisar. Färgen är ljus, matt och med vacker lyster. Fråga din färghandlare om särskilt målarlim.
Övrig färgsättning
Möbler och snickerier bör vara målade, eftersom omålat förr räknades som ett fattigmansbevis. Klarlackade paneler kan passa i ett modernt hus, men absolut inte i en kyrkstuga.
Möblering
Kyrkstugan var en tillfällig bostad och den möblerades enkelt. Ett bord, några stolar och sängar.
Piteå församling har gjort om kyrkstuga nr 28 till en visningsstuga. Sommartid kan man få en guidad tur i denna kyrkstuga och få tips på hur man ska tänka rent interiörmässigt vid möblering av en kyrkstuga.
Skorsten
Inom kyrkstaden finns flera olika typer av skorstenar, den vanligaste är murade skorstenar av rödtegel. Vid renovering ska skorstenens karaktär bevaras och muras så likt originalet som möjligt. Vid murning ska kalkbruk användas (KC M 0,5).
Skorstenar ska inte kläs in med plåt, endast förses med en låg stos mot taket. Stosen ska följa takvinkeln.
Skorstenstak kan monteras som väderskydd samt som skydd mot bobyggande kajor. Skorstenstaket ska vara lågmält utformat och samspela med kulturmiljöns karaktär samt följa sotningsväsendets krav och inte kräva några verktyg för av- och påmontering.
Att helt täcka för skorstensöppningen rekommenderas inte, då draget är en viktig del av ventilationen och bidrar till att hålla stugan torr.
Frostsprängning samt vittrande tegel och murbruk kan på ett par år förstöra en skorsten helt. Ersätt vittrat murbruk samt dito tegel. Vid större skador kan flera varv av skorstenen behöva tas ned och göras om.
Tak
Genom historien har takmaterialen på kyrkstugorna varierat: takstickor, näver, papp, brädtak och från 1940-talet pannplåt. Detta är ännu ett bevis på den mångfald som rått och i viss mån ännu råder inom kyrkstaden.
Vid byte av tak, byt i första hand till befintligt material. Finns under yttertaket ett äldre material kan med fördel detta återställas. Exempelvis håller ett välskött brädtak i bortåt 50 år.
Håll koll på ditt tak, se över det med jämna mellanrum. Via kallvind eller liknande går det ofta att kontrollera om skador finns: ser du ljus tränga in finns det hål och därmed risk för läckage.
Takavvattning
För att undvika rötskador på stugan och grannstugor bör adekvat takavvattning finnas. Vatten ska naturligtvis inte rinna ned på en annan stuga.
Vid byte eller nyinstallation kan med fördel förzinkade rännor och rör användas. Vissa stugor har ännu hängrännor av trä, vilket är ett vackert tidsdokument. Kan dessa renoveras är det att föredra.
Kom ihåg att det vatten som leds bort från stugan inte ska rinna in under stugan eller andra stugor.
Underhåll dina hängrännor och plocka bort löv och annat som fastnat.
Takkrokar och takstegar
Fasta takstegar rekommenderas i nuläget inte. Använd istället takstegar och glidskydd som följer kraven för taksäkerhet enligt SIS-standard.
Nya rekommendationer gällande takstegar kan vara på gång, då det visat sig att bland annat sotare kräver fast installation för att gå upp på tak. Tak över fyra meters höjd beträds av sotare endast med skylift eller från fasadmonterad ställning.
Timmerstomme
Inga ingrepp i timrade väggar får göras. Det är helt förbjudet att ta upp nya öppningar för fönster och dörrar eller att stänga befintliga dito.
Vanliga skador på timmerstommen är fukt och skadedjursangrepp. Till följd av klimatförändringarna har även risken för hussvamp ökat. Därför är det viktigt att använda naturliga material som gör att konstruktionen andas: trä, lin, cellulosa, träfiberisolering, linoljefärg och liknande.
Om timmer skadats och måste bytas skall endast de skadade delarna ersättas. Byte av hel stock utförs endast om bevarandet kräver detta, exempelvis för dragverkan i hammarband/syllstock.
Nytt timmer ska hålla en allmänt god kvalitet och vara rätvuxet. 7 årsringar per centimeter är riktlinjen. Ytan på nytt timmer ska ha samma karaktär som övrigt timmer i konstruktionen. Är stugans timmer handbilat ska nytt timmer handbilas, är det ramsågat ska nytt timmer ramsågas.
Nya knutar ska ha samma karaktär och utformning som de ersatta knutarna.
Tryckimpregnerat trä får aldrig användas.
Sulningar ska dymlas. Modern skruv får inte användas. Fransk skruv kan i vissa fall vara acceptabel, men ska då användas diskret och döljas bakom träplugg.
Väggarmatur (fasadbelysning)
Fasadbelysning bör undvikas inom kyrkstaden, då denna funnits i begränsad omfattning och endast under en begränsad tid. Där stolparmatur saknas och exempelvis innergårdar ligger mörka kan det vara acceptabelt.
Armaturen skall hållas enkel och stilren, exempelvis en så kallad ”stall-lampa”, utan större utsmyckningar eller detaljer. Kontakta en byggnadsantikvarie för förslag.
Väggarmatur förändrar kyrkstugans karaktär och därför bör du innan installation kontakta Piteå kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen för att få veta om bygglov krävs.

