Menu
Somliga ägare nyttjar sin stuga eller kammare regelbundet medan andra besöker den mer sällan. Gemensamt är att många ägare beskriver kyrkstugan som en plats att koppla av på och glömma vardagen. Här lever man enklare och varvar ned från stress och krav.
Det finns en del att tänka på när du äger en kyrkstuga i Öjeby kyrkstad. Hela kyrkstaden räknas som kulturmiljö av riksintresse och för att bevara den finns särskilda riktlinjer att förhålla sig till.
Att äga en kyrkstugekammare är att äga och vårda av en del av vårt kulturarv. Det är något att vara stolt över. Kyrkstugorna är utpekade som särskilt värdefull kulturhistorisk bebyggelse. Därigenom har vi som ägare ett stort ansvar för en liten del av en unik kulturmiljö.
Det behövs kontinuerlig skötsel för att vårda sin stuga och det kräver intresse och kunskap. Det är därför föreningen finns: för att underlätta arbetet för alla ägare. Tillsammans håller vi Öjeby kyrkstad levande!
Det finns få regler men desto fler rekommendationer för vad vi som ägare av kyrkstugor bör tänka på för att vårda våra kyrkstugor och bevara den unika kulturmiljön. Nedan följer råd, rekommendationer och riktlinjer.
I enlighet med gällande regler får man inte bo i eller vistas beständigt i en kyrkstuga, det handlar bland annat om brandsäkerheten. Det är däremot tillåtet att bo kortare perioder i stugan eller kammaren.
En del gör som man gjorde förr: sover där över helgen. Andra, som kanske kommer mer långväga ifrån, nyttjar sin kammare när de kommer hem till Piteå över en sommarvecka.
De allra flesta kammare har en eldstad, oftast en öppenspis eller järnspis. Det är tillåtet att elda i dessa – om sotningsväsendet har besiktat spisen och rökgången och bedömt dessa som säkra. Du måste också ombesörja sotning med regelbundna intervall.
Sommartid är det olämpligt att elda inom kyrkstaden, med anledning av den ökade brandrisken vid varmt och torrt väder. Tillfälligt eldningsförbud kan utfärdas om brandrisken är stor.
Du får dra in el i din kyrkstuga. En del ägare har separata elmätare var och en, medan man i andra stugor har gått samman och samsas om en gemensam elmätare.
Kom ihåg att gamla elledningar kan vara skadade och farliga och därför bör bytas ut mot moderna. Om det är möjligt kan du försöka spara de gamla ledningarna på plats, som ett tidsdokument, en kuriosa.
Hela området runt Öjeby kyrka och kyrkstaden i Öjebyn utgör fast fornlämning. Det betyder att inför alla åtgärder eller ingrepp i marken (inklusive grässvålen) måste du som ägare kontakta länsstyrelsen för eventuellt tillstånd för ingrepp i fast fornlämning.
De stugor som är naturfärgade (omålade) ska även fortsättningsvis vara omålade. Bräder, ribbor och lister på fasaden som ersätts ska även de vara obehandlade. Med tiden åldras de och antar den nyans stugan har.
Rödfärgade stugor ska målas med äkta slamfärg. Akryl- eller alkydfärger hör inte hemma i miljön.
Detaljer som fönster, fönsterluckor, dörrar och dörrfoder målas med äkta linoljefärg. Följ den befintliga färgskalan stugan har, att byta färg på detaljer rekommenderas inte.
Stugornas exteriör ska följa vissa givna regler för att visa upp den traditionella kulturmiljön: de var utöver eventuell snickarglädje runt fönster och dörrar sparsmakade och enkla. Därför bör du undvika blomlådor, flaggor och andra historiskt inkorrekta fasta utsmyckningar på fasaden.
Att exempelvis ställa en kruka med påskris på brosteget, ha en enkel trädgårdsstol vid fönstret eller en lykta (undvik levande ljus!) vid trappen är helt ok. Kom ihåg att ställa undan trädgårdsstolen när du inte vistas i stugan, för att underlätta gräsklippningen inom området.
Hur du pyntar och möblerar din kammare är upp till dig. Av tradition var dock kyrkstugan ofta sparsamt möblerad och de inventarier som fanns där var ofta sådant som man kunde avvara från gården. När en kaffekopp förlorat ett öra eller en köksstol blivit vinglig kunde de duga för kyrkstugan.
Det finns en charm i att bevara äldre föremål, möbler och tapeter, de passar i miljön. Allt behöver kanske inte bytas ut och göras nytt? Besök andra stugägare och hämta inspiration.
Stugorna behöver varsam omvårdnad och skötsel och ska restaureras med försiktighet, rätt material och metoder. Via Länsstyrelsen i Norrbotten går det att ansöka om bidrag för renovering av byggnader inom kulturmiljön: medverkan av byggnadsantikvarie, material och arbetsinsatser av godkända hantverkare.
Det är inte tillåtet att dra in vatten eller avlopp i en kyrkstuga. Dels eftersom Piteå församling äger marken, dels för att hela kyrkstaden räknas som fast fornlämning och omfattas av mycket strikta regler för hur man får gräva i marken.
Toalett, disk och dusch finns att tillgå i servicehusen som ägs av Piteå församling. Nyckel kvitteras ut när markupplåtelseavtal tecknats med församlingen.
Här finner du länkar till broschyrer där du kan läsa mer om allmän vård, takrekommendationer samt brandsäkerhet.
Se vidare Länkar för kontakt till myndigheter, hantverkare och antikvarier, försäljare av godkända färger med mera.
Kyrkstäderna har historisk haft en stor brandrisk och många har eldhärjats flera gånger. Ett flertal kyrkstäder har helt brunnit ned under 1900-talet. Burträsk kyrkstad brändes ned i en anlagd brand 1930 och mer än 300 kammare förstördes. Idag finns två kyrkhus och en kyrkstuga kvar inom hembygdsområdet.
År 2008 brann en stuga i kvarteret LottadjäLa, på Affärsgatan i Öjebyn, men uppmärksamma personer larmade snabbt räddningstjänsten och branden blev begränsad om än märkbar. Branden visade sig tyvärr vara anlagd. Stugorna står tätt och är byggda av material som idag är mycket torrt. En del stugor har till och med trätak. En brand skulle snabbt kunna ödelägga den kulturskatt kyrkstaden är.
Det är tillåtet att elda i stugorna i särskild eldstad: öppenspis, järnspis eller liknande. All eldning måste dock ske under ansvar och god tillsyn. Under de varma sommarmånaderna rekommenderas vi att inte elda alls, med anledning av den förhöjda brandrisken.
För brandsäkerheten finns det saker som är bra att tänka på:
