År 2019 bildades en nämnd för tillsyn av kyrkstaden och dess välmående. Synenämnden finns till för att hjälpa stugägare inom kyrkstaden att underhålla sina kyrkstugor på ett bra sätt. Synenämnden består av företrädare för:
Varje år genomförs besiktning av ett utvalt område i kyrkstaden. Tillsynen går ut på att synenämnden granskar och noterar om det finns förvanskningar eller uppenbara problem i kulturmiljön. Tillsynen handlar helt och hållet om kyrkstugornas exteriör samt brandsäkerhet.
Om din kyrkstuga berörs eller är aktuell för åtgärder får du underlag med rekommendationer hemskickade för att upprätthålla kyrkstugans exteriör i ett gott skick. Samtliga protokoll finns efter justering även tillgängliga hos församlingsexpeditionen.
Synenämnden är inget beslutande organ utan representerar personer som kan ta med sig frågor vidare för beslut inom olika instanser.
Har du fått ett protokoll med anteckningar om din stuga betyder det att det finns exteriöra problembilder att åtgärda. Det kan gälla allt från flagnad färg på fönsterfodren till en sprucken skorsten eller sättningar i grundstenarna.
Kontakta någon av de instanser som är representerade i Synenämnden för förslag på åtgärder. Kom ihåg att du kan söka bidrag och antikvarisk hjälp via länsstyrelsen (se nedan). Det är även viktigt att komma ihåg att Synenämnden endast kan bedöma sådant som är synligt från utsidan. Det kan finnas interiöra problem som inte syns utifrån, det kan gälla fukt, röta, skadedjur eller annat.
Var uppmärksam och kontakta Synenämnden eller föreningen om du misstänker att det finns problembilder eller har allmänna funderingar.
Att äga en kyrkstuga i Öjebyn ger möjlighet att få uppleva och bruka en kulturmiljö av riksintresse. Med ägandet följer också ansvar. Kyrkstaden och de enskilda stugorna har ett lagskydd som medför att vården av stugorna måste ske så att deras kulturhistoriska värden bevaras.
Byggnadsvård bör utföras så att miljön garanteras lång hållbarhet – även ur ett ekologiskt och miljömässigt perspektiv. Det bästa skyddet för kyrkstaden är engagerade och kunniga stugägare som använder traditionell byggnadsvård.
Att vårda sin stuga bör vara en självklarhet. Att låta vilken byggnad som helst förfalla är ekonomiskt oförsvarbart. Att låta en kyrkstuga förfalla kan kanske ses som kulturvandalism.
Öjeby kyrkstad är en plats för traditioner och minnen. Vi bör alla sträva efter att den ska vara levande och besöksvärd.
Stugorna står på mark som ägs av församlingen, vilket betyder att de räknas som privat egendom på ofri grund. Därigenom har församlingen inget ansvar för stugorna men väl marken de står på.
Varje stuga ägs av en eller flera privatpersoner, så alla berörda ägare måste vara överens om åtgärder. Ibland kan stugorna stå så pass tätt att en åtgärd kräver att båda stugornas ägare deltar i åtgärden.
Öjeby kyrkstad räknas som kulturmiljö av riksintresse och varje ägare förvaltar en del av ett kulturarv, vilket medför ett ansvar. Det åligger varje ägare att sköta om sin stuga och varsamt renovera där så behövs, med korrekta material och tekniker.
Kyrkstugorna är överlag ett par hundra år gamla och tiden tar ut sin rätt. Ett effektivt sätt att förhindra att byggnaden far illa är att förebygga fukt och fuktrelaterade problem. Om problemen inte hinner uppstå eller upptäcks och åtgärdas tidigt blir insatserna som behövs oftast små och hanterliga. Ju längre du väntar med en insats, desto svårare och dyrare kan åtgärderna bli. Följande är bra att ha i åtanke.
Brosteg av sten ska bevaras såsom de är. Behöver de läggas om ska man sträva efter att bibehålla form och funktion.
Broar av trä bör vara så enkla som möjligt och byggas av obehandlat furuvirke, det åldras vackert och står emot rötangrepp om bron är byggd luftig och står på stenar och inte direkt på marken.
Om en träbro ska behandlas bör man använda exempelvis Roslagsmahogny, en blandning av trätjära, linolja och terpentin. Impregnerat virke ska aldrig användas inom kyrkstaden.
Fel lutning leder ofta till att vatten droppar ned på trappen och in mot fasaden och orsakar röta. Se till att det finns ett mellanrum mellan trappen och fasaden.
Timmer och brädslagna väggar kan vara känsliga för fukt och röta. Undvik främst att det kan rinna ned vatten direkt mot, eller stänka upp på, väggen. Ha god avvattning (se Tak och avvattning nedan) och byt ut rötangripna delar av bräder och hela stockar. Det senare kräver stort yrkeskunnande och därför mest troligt insats av antikvarie och timmerman eller snickare.
Torrsprickor och flagnad färg är de vanligaste problemen. Sprickor bör åtgärdas med ett bra träkitt. Kitta fönstren med linoljekitt. Skrapa flagor och måla med äkta linoljefärg i samma eller liknande nyans som den befintliga.
Kontrollera att grundstenarna inte rör sig. Glider stugans nedersta stockvarv ned från stenarna hamnar stugan på marken och fukt kan direkt tränga upp i timret.
En stuga som glidit ned från stenarna lyfts upp med särskilda lyftanordningar eller luftkuddar, stenarna och deras underlag säkras, och stugan lyfts på plats igen. OBS! Detta kan skada murstocken, det krävs kunskap för att göra det rätt.
Rödfärgade stugor ska målas med äkta slamfärg. Akryl- eller alkydfärger hör inte hemma i miljön.
Naturfärgade (omålade, naturligt grånade) stugor ska hållas omålade. Bräder, ribbor och lister på fasaden, till obehandlade stugor, som ersätts ska även de vara obehandlade. Med tiden åldras de och antar den nyans stugan har.
Detaljer som fönster, fönsterluckor, dörrar och dörrfoder målas med äkta linoljefärg. Följ den befintliga färgskalan stugan har.
Stugornas exteriör ska följa vissa givna regler för att visa upp den traditionella kulturmiljön: de var utöver eventuell snickarglädje runt fönster och dörrar sparsmakade och enkla. Därför bör du undvika blomlådor, flaggor och andra historiskt inkorrekta fasta utsmyckningar på fasaden.
Frostsprängning samt vittrande tegel och murbruk kan på ett par år förstöra en skorsten helt. Skorstenar bör muras av rödtegel. Ersätt vittrat murbruk samt dito tegel. Vid större skador kan flera varv av skorstenen behöva tas ned och göras om. Detta kräver oftast yrkeskunskap.
En låg och diskret takhuv (stos) kan minska risken för att regn och snö tillför fukt och därmed ökar risken för frostsprängning. Att helt täcka för skorstenen rekommenderas inte, då draget är viktigt och bidrar till att avfukta stugan.
Innan första eldning ska skorsten och rökgångar besiktas och provtryckas av sotningsväsendet. Regelbunden sotning är mycket viktigt.
Det finns många typer av tak. Pannplåt är idag vanligast men trätak förekommer. Läckage (bland annat efter spikar) kan snabbt leda till stora problem i stugan.
Håll koll på ditt tak, se över det med jämna mellanrum. Via kallvind eller liknande går det ofta att kontrollera om skador finns: ser du ljus tränga in finns det hål och därmed risk för läckage.
Hängrännor och stuprännor måste underhållas. Se till att vatten från ditt tak inte rinner ned på exempelvis grannstugans vägg. Vattnet ska heller inte hamna under grannstugan.
Ingrepp i timmerstommen får endast göras om det är absolut nödvändigt på grund av skador i den bärande konstruktionen orsakade av exempelvis fukt och röta. Att ta upp nya fönster eller dörrar i väggarna är förbjudet.
På stugor som brädslagits ska virket inte avlägsnas utan endast bytas ut varsamt om så behövs.
Undvik att det samlas skräp och bråte under stugan. Låt inte heller vatten samlas under stugan. Skräpet kan vara brandfarligt, dessutom kan det förhindra luftningen av stugan. Vattensamlingar kan leda till problem med fukt. Ta bort skräpet och försök avleda vattnet.
Observera att det krävs tillstånd för att få gräva inom kyrkstadsområdet. Se även till att vattnet inte rinner in under grannens stuga.
Via Länsstyrelsen i Norrbottens kan du som ägare av en kyrkstuga få bidrag till de flesta underhållsinsatser, till och med ommålning. Vissa åtgärder kan få upp till 75% av kostnaden täckta, medan andra åtgärder kan få omkring 25 – 50%.
Länsstyrelsen kräver medverkan av kunniga och godkända yrkespersoner för en del ingrepp för att bevilja bidrag. Det krävs alltid kontroll av en byggnadsantikvarie för att länsstyrelsen ska bevilja bidrag. Kostnaden för byggnadsantikvarien betalas alltid till 100% av länsstyrelsen.
Information, råd samt kontakter till godkända hantverkare går att få via länsstyrelsen (se Länkar).
Du kan ansöka om Rot-avdrag för exempelvis målning och indragning av elektricitet. Det är entreprenören eller företaget som utför åtgärden som ansöker via Skatteverket.
Uppge ditt kammarnummer, exempelvis Kyrkstuga 234:5 Öjebyn, som objektsnummer.
OBS! Om åtgärden beviljats bidrag från länsstyrelsen kan du i n t e ansöka om Rot-avdrag! Två statliga bidrag kan inte betalas ut för samma åtgärd.
Varje ägare ansvarar själv för skötsel av sin kammare samt skorsten, fönster och fönsterluckor. Tillsammans har alla ägare i en stuga delat ansvar för grund, stomme, fasad och tak. Även ytterdörr och hall är gemensamt ansvar.
Piteå kommun är tillsynsmyndighet i kyrkstaden genom Plan- och bygglagen. Kommunen kan utöva tillsyn av kyrkstugorna, precis som alla andra byggnader. Den ägare som inte sköter om sin kyrkstuga kan åläggas att betala vite – samt att åtgärda tidigare påpekade fel.
Det värsta som kan hända om en kyrkstuga förfaller är dock att någon person skadas på grund av skicket. En byggnad som så förfallit att den anses farlig att beträda kan av kommunen beläggas med tillträdesförbud.
Under 2022 inträffade en svår olycka i Luleå Gammelstad, där ett innertak rasade ned över en person. En onödig och mycket ledsam händelse.
